Min tur!
Satt framför datorn och lyssnade på musik (ja det var Backstreet Boys carro) det var då det slog mig.
Musik, musik, musik görs inte som för om man tänker bara för några år sen när BSB regerade (för det gjorde dom) lyssnar man på harmonierna och de olika stuken på låtarna är de egentligen konstverk, konstverk som har gamla minnen från melanstadiet fastbundna till sig.
Men äldre musik James Brown, Ray Charles, Stevie Wonder, Aretha Franklin' alla dessa fantastiska artister, nej konstnärer.
Jag saknar scenen, jag saknar att sjunga, jag googlade sångerskor sökes.
Har skickat ut 3 brev till 3 olika projekt som söker sångare.
Nu är det min tur.
Det är mitt liv och vill man ha nåt får man kämpa för det.
Nu tänker jag satsa påriktigt.
Jag kanske inte får ett ja den här gången eller ens ett svar men jag kommer att fortsätta skicka ut brev.
Ska hjälpa syrran spela in sin demo nästa vecka och i samma veva lägga några egna spår, så att det finns på lager.
Det är min tur och ingen kommer att servera mina drömmar på ett silverfat så därför får jag jaga efter dom.
Carpe Diem!
Hej Amanda! Klart jag kommer ihåg dig hur kan man glömma :) Grejen är att jag satt på en krog på söder med det påhittiga namnet Grogg i mars förra året och kan svära på att jag såg dig gå förbi.
Varför Nynäshamn då. Ja jag vet inte var jag ska börja för de första så har de den kortaste bostadskön i hela Stockholm. Sen är min pojkvän uppväxt här så han kände till stället och så ville jag bort lite från allt det gamla men ändå vara nära stan s det passade mig perfekt. Hur är det med dig då? Vad gör du nu för tiden?
