Sista helgen..
Så var det dags.
Sommaren börjar lida mot sitt slut och det innebär att min älskling ska flytta upp till Härnösand igen.
Det känns konstigt att han ska åka. Att vi kommer att vara så långt ifrån varandra.
Efter imorgon dröjer det drygt två veckor tills att vi ses. Vilket känns alldeles för långt när man setts varje helg i två månader...
Men men
gäller att njuta av det som är kvar av denna helg :)
Att fånga dagen...
Den här helgen har varit en underbar och spontan helg.
Tomas storasyster är här på besök från Australien så vi bokade träff med henne samt Tomas mor i Uppsala. Efter en mysig picknick bestämde vi oss för att följa med dem hem till Gimo...Till min stora förlust insåg jag att min mobil telefon var hemma i stockholm.....jag har aldrig insett hur beroende jag är utav den :S
Efter en härlig sovmorgon så promenerade vi till en av Carinas(Tomas mors) vänner på fika efter det studsa vi förbi hans far på lite mys och prat. Sedan for vi med till Arlanda för att hämta tomas lillasyster. Efter det åkte vi hem för att möta upp Morgan och ta en sväng förbi Dunder och brak. Det var trevligt. Sen åkte jag och Tomas hem och såg på Ella enchanted. Och nu sitter vi och myser framför tv:n tillsammans innan han skall åka hem.
Något jag älskar med våra helger tillsammans är att vi alltid passar på att göra saker. Det kan vara att träffa vänner eller att umgås med varandras familjer. Eller andra saker.
Vi ser till att ta tillvara på helgen på bästa möjliga sätt. Vi ser till att fånga dagen. And make each day count.
Jag tror att det är viktigt i alla förhållanden att passa på och att fånga de små ögonblicken.
Första veckan tillbaka efter semestern
Det känns skönt att komma tillbaka till sina rutiner.
Igår fick jag en härlig överaskning. Min älskling bestämde sig för att komma en dag tidigare bara för att få in mer tid tillsammans.
De senaste 4 eftermiddagarna har jag varit på intensivvecka med The Zumbatwinz.
Så sjukt kul och otroligt givande. Känns som om jag skulle kunna dansa zumba varje dag.
Imorgon blir det lite mer jobb och sedan blir det att ha fredagsmys med sin älskling <3
24 timmar
De senaste 24 timmarna har varit ganska skumma.
Vaknade upp imorse på ännu en ny plats. Igår åkte vi ut till Tomas familjs stuga. Det var riktigt mysigt. Då min telefon hade dålig mottagning var jag inte lika aktivt uppkopplad som jag brukar vara. Så ovetande om vad som pågick i vårat grannland njöt vi av kvällen och god mat. Vi spelade kort och hade det bra. När jag vaknade imorse runt 8 kunde jag inte somna om. Och till min förvåning hade jag full teckning. Glatt började jag surfa på min telefon. Sedan började man se status efter status om det hemska som hänt i Norge. Det är en sann tragedi det som hände igår. Att det finns sådan ondska i världen kan jag inte riktigt förstå. Det är både skrämmande och ofattbart att något sådant skulle hända i Norge som ligger så nära och som är i synnerhet ett så lugnt land. Hela dennna dag har alla de drabbade och deras nära och kära funnits i mina tankar samt i mina böner.
Men även i det mörkaste mörkret finns det ett ljus hur mörkt det än må vara.
Gud är ljus. Han är mitt ljus i denna mörka värld.
Myser i Gimo.
I morse när jag vaknade hade jag ingen aning om vart jag var...lite obehagligt tills jag inser att jag är i Gimo hos min älskling.
Semestern har varit riktigt avkopplande men jag ser framemot att börja jobba på måndag ;)
Om vädret håller i sig idag ska vi åka ut till Tomas mammas stuga över helgen men då vädret har en tendens att växla så vet ja inte riktigt hur det blir :)
Men men nu blir det långpromenad med min älskling :)
oootroligt
Helt otroligt, helt sjukt.
Jag är verkligen sämst på att komma ihåg att jag ska vara här inne och uppdatera min blogg =)
Det känns helt galet att ett år redan har passerat så fort.
Jag kan inte fatta att när jag får tillbaka min rapport på söndag är det några få rättningar som krävs för att den ska fara in på bedömning.
Man är lite nervös för vad lärarna kan ha att säga när det kommer till min prestation i denna rapport men samtidigt vet jag att jag har gjort mitt bästa.
Sommarlovet ligger en vecka ifrån mig och det känns helt ooootroligt.
vad ska man göra med all den extra tid jag kommer att ha över som inte behöver gå till rättning eller läsning av litteratur?
Ska bli så skönt.
I tisdags firade Tomas och jag 7 månader.
Det känns galet det med. Hur kan tiden gå så fort? Kommer det alltid att kännas som om tiden bara flyger förbi? Min manikyrist påstår att det går fortare och fortare för varje år som går. =)
Det har jag iofs inte så mycket emot bara man passar på att fånga dagen varje dag man har att leva ;)
Praktik och annat mysigt.
Nu har jag varit dålig på att uppdatera min blogg.
Även om ni inte är många som läser så finner jag att det är roligt för min del att läsa det jag skrivit nu och då :)
Praktiken börjar gå mot sitt slut. 5 veckor har passerat riktigt fort.
Känns tråkigt att det snart är över men samtidigt ska det bli kul att komma tillbaka till mitt riktiga jobb. Antar att det finns bra och dåliga saker med det hela.
Barnen och mina underbara kollegor på praktiken kommer jag verkligen att sakna. Men som tur är har jag 3 dagar kvar.
Känns som jag lärt mig riktigt mycket under denna praktik period och jag känner mig inspirerad att åka tillbaka till min förskola med alla dessa nya intryck.
Tomas och jag har nu varit tillsammans i 6 månader och det firade vi förra helgen när han var här med årets första grillning. Det var riktigt mysigt att bara ta tid till att vara vi och njuta av helgen tillsammans.
Som tur är åker jag upp till honom redan på lördag för att fira valborg med honom och det ska bli riktigt mysigt.
Skolan rullar på och jag känner att jag har börjat komma igång med studierna ordentligt nu igen. Kom av mig lite när jag åkte till Usa pga allt med farfar och att man var tvungen att ta farväl så blev det en känslomässig återhämtning som krävdes för att jag skulle komma igång igen.
Men nu så nu rullar det på igen =D
Home sweet home
For the past week I've been living at my parents house taking care of the dogs.
It's been.....wonderful...amazing....trying...fun...annoying...and actually better than I thought it was gonna be.
But today my parents finally got back from their trip.
So I'm freeeeeeeeee....so the question is....why am I still at their house?
I guess it just goes to show that I am and forever will be a mommy and daddy's girl =D
Goodbye
Today we said goodbye to grandpa'.
It was a long day filled with tears and laughter.
I feel so blessed to be here with my grandma' and the rest of my family.
Goodbye
Today we said goodbye to grandpa'.
It was a long day filled with tears and laughter.
I feel so blessed to be here with my grandma' and the rest of my family.
Kalifornien 2011
Klockan är 6.50 am i Kalifornien.
Jag sitter i köket i huvudbyggnaden och ser ut över apelsin träden.
Det känns så rogivande att vara här med min familj.
För ett år sen var vi här och umgicks med familj och vänner och då kramade jag på min farfar så mycket jag kunde.
Nu är han borta.
Saker har inte förändrats så mycket när det kommer till den kärlek vi alla känner för varann.
Och samtidigt har vår kärlek fört oss närmare varandra.
Det finns en tomhet här i Kalifornien.
Jag väntar på att farfar ska komma körande med sin bil, eller att han ska komma in genom ytter dörren eller att han ska smyga upp bakom mig och nypa mig i midjan bara för att vara lite busig.
Idag kommer resten av släkten och det ska bli riktigt mysigt. Men vi vet alla varför vi är här och det är för att hylla hans liv och stötta varandra medan vi tar farväl.
Även om jag visste att han var gammal var jag inte redo för att ta farväl.
Han hade fyllt 91 i sommar alltså var han 66 när jag föddes kanske inte den yngsta farfarn med samtidigt inte allt för gammal.
Jag älskade honom med hela mitt hjärta och därför är mitt hjärta krossat.
När jag ser på farmor och hör henne tala om honom och ser hur tårarna väller upp då brister det ännu mer inom mig. De hade varit gifta i 67,5 år. Det är helt makalöst. Och då slår tanken mig om jag är ledsen för att han är borta vad är hon då.
Han lever vidare i våra hjärtan och våra hjärtan kommer att kännas hela igen. Vi behöver bara tid.
Earth hour
Dagen började med frukost och prat med mamma.
När pappa vaknat började vi prata om hur vi ville ha det på begravningen för farfar.
Detta ledde till att vi alla lyssnade på olika låter som vi skulle kunna tänka oss sjunga och grät en skvätt.
När allt lugnat sig såg jag och Tim färdigt filmen vi påbörjat tidigare på dagen: High school musical 3.
Får väl lov att medge att jag verkligen gillar den filmen och tycker att det är synd att det inte kommer fler.
Sedan bar det av till Jessica och David för att fira Elvira som fyllt 1 år. Lilla sötaste sötnosen ;) Och min lilla söta Elliot var även där. Så det blev en mys eftermiddag.
Min älskade farmor fyller 92 idag. Det måste kännas riktigt skumt att för tre veckor sen var hennes livskamrat hemma med henne och nu firar hon denna dag själv. Älskar henne så.
Ikväll släkte vi alla lampor och tände ljus och tänkte på miljön. Skall bli intressant att se hur många det var som gjorde detsamma.
Men nu blir det att försöka återhämta mig då det känns som om jag håller på att bli sjuk :S
Imorgon sjunger jag solo så sjuk får jag absolut inte bli.
5 månader <3
Helt galet och helt overkligt....att min haka ser ut som den gör på denna bild :P haha
Nej men det känns helt underbart att idag har jag och min älskling varit tillsammans i 5 månader.
När man tänker efter känns det som om vi varit tillsammans mycket längre fast samtidigt som om det var igår vi började ses.
Han gör mig så glad.
Saknar honom sjukt mycket men om en vecka är han hos mig ;)
Älskar dig min sötnos!!
rymmer..
Hemma hos mina föräldrar.
Det är en säker plats dit jag väljer att rymma nu när jag inte mår så bra.
Vilken tur jag har som har en sån kärleksfull familj.
I mörkret finner vi ljuset tillsammans.
Ikväll ska jag dyka ner i min första studentlitteratur bok :)
Känns riktigt nice...eller så börjar jag imorn. haha..
Borta..
Min älskade farfar gick bort den 16 mars.
Det känns tomt utan honom.
Vi kommer att åka över om 2 veckor ungefär för att ha begravning.
Mamma sa så här till mig: Vi ska hylla farfars liv inte sörja det.
Hon har rätt men jag känner att jag är ledsen att han är borta.
Grandpa
Min Grandpa eller farfar som man säger på svenska.
Är riktigt sjuk. Inte så mycke sjuk som att hans kropp inte orkar mer.
Jag vet inte riktigt vad jag ska göra eller hur jag skall förhålla mig till det hela.
Nu har doktorerna sagt att dom inte kan göra mer och idag kommer han att få komma hem så att han kan leva ut sina sista dagar hemma hos min farbror.
Pappa åkte dit i lördags morse och har fått finnas där hos farfar och det är jag tacksam för.
Men tårarna bara kommer hela tiden.
Pappa och jag talades vid idag och han sa att om jag skaffa skype ikväll kan jag få prata me farfar...
HUR?
Hur ska jag kunna hålla mig från att börja gråta om jag ser honom?
Jag vill inte säga farväl!
Jag är inte redo!
Det är orättvist att mina kusiner som bor nära får vara där och jag måste sitta i datasalen på skolan och vara pigg och alert på mina föreläsningar... Det är ORÄTTVIST!!!
Men jag ska skaffa skype ikväll och orkar han prata så orkar han.
Mamma berätta att när han orkade prata igår hade han sagt till pappa berätta för mina barnbar att deras grandpa älskar dom...
tårarna rinner..skriver mer sen.
Ny klippt.
Så har man varit hos frissan och råkat...klippa av allt igen.
Det är bara hår trots allt.
Det känns skönt och friskt.
Lägger upp bild lite senare.
Lördag..
Morgonen är kommen och nu blir det shopping med en härlig kollega.
Ska bli riktigt kul men vet inte om jag egentligen behöver köpa några skor...men vaddå man kan väl inte ha för många par skor och även om den ena hyllan är över full av klackar så tycker jag att man kan nog klämma in några fler par lite här och där ;)
( Har lovat mig själv att blir jag klar med mina uppgifter till skolan redan nästa helg ska jag tillåta mig själv att gå in och organisera min kära garderob)
Gjiorde färdigt den första uppgiften till detta block igår. Nu blir det bara att fokusera på uppsatsen resten av veckan.
Känns riktigt bra att jag har lärt mig hur man balanserar mitt privatliv med mitt studentliv.
Påtal om det.
På måndag blir det dags för den första Sthlms sittningen för min del. =D
Känns riktigt kul får väl uppdatera er senare om det hela.
Kakor ;)
Hemma efter en underbar vecka hos min älskling.
Idag har jag varit i kyrkan och efteråt ätit lunch med några underbara människor.
Eftermiddagen som jag skulle spendera med kurslitteratur har gått till bakning :)
Helt underbart att vara hemma me min flammsiga underbara familj.
Dom är helt galet underbara.
Nu ska jag åka hem och hämta lite extra kläder så att jag kan sova här i natt. Imorgon blir det jobb och plugg + träning Yeeeeehaw ;)
Ont..
Idag har jag sagt farväl till en vän.
För nån vecka sen fick jag beskedet att en av mina barndomsvänner gått bort.
Då de inte fastställt datum för begravning eller hur de ville ha det runt om detta valde jag att pressa det ur huvudet på mig själv.
Känns hemskt men jag orkade inte. jag orkade inte ta itu med mina känslor.
Skolan och jobbet blev mitt fokus.
Igår slog det mig hårt.
När mamma sa: Men då ses vi 11.15 vid parkeringen innan begravningen.
Paniken började sätta in...smärtan började infinna sig.
Jag visste inte var när eller hur jag skulle hantera det hela.
Ångest över att inte funnits där att inte ha haft kontakt med henne fanns inom mig.
Alla känslor slog hårdare och hårdare.
Jag hade levt i en bubbla och inte varit vuxen nog att ta tag i det som låg framför.
Idag åkte jag till kyrkan gick in i kapellet...
Det började brista...
Såg kistan satte mig längst bak och tårarna föll.
De ville aldrig sluta.
Efteråt samlades vi några få med familjen o mindes.
Det var en vacker stund. Och trots all smärta som jag kände fanns det ett ljus bland det mörka.
Ljuset var tanken på att Ida nu är i en bättre plats.
Vila i frid Ida, du kommer att vara saknad.